Amning den första tiden

Tänkte att det blev så mycket prylar i mitt förra inlägg som var relaterat till amning att jag kunde skriva ett inlägg om min amning den första tiden. Amningen funkade perfekt på förlossningen och BB, Johns tag var perfekt, allt såg bra ut och råmjölken rann till när han inte ens var ett dygn gammal. Sedan blev mina bröstvårtor så in i helvetes ömma, BM på BB sa att det var blåsor som är vanligt och på ena bröstvårtan blev det ett asvidrigt sår och jag vet inte om det var att vi somnade och John fick konstigt tag medan vi sov eller om blåsorna blev till sår. Tipset var i alla fall att smörja in med bröstmjölk och lufta, lufta, lufta. När jag läste att det för andra tog två månader före det slutade göra ont blev jag helt förskräckt och tappade hoppet, men de två månader (som det tog för mig med) kändes typ som en helg.

Den boken som jag önskar att jag hade läst under graviditeten var Marit Olanders Amning i Vardagen, några andra böcker om amning kan jag inte rekommendera då jag inte läst några, förutom ett häfte från WHO som huvudsakligen riktar sig till vårdpersonal och det var otroligt intressant läsning. Om du ska eller precis har börjat amma så är http://www.amningshjalpen.se/, http://amningsbloggen.blogspot.se och https://sagogrynet.wordpress.com/ dina bästa vänner, bekanta dig med dem. Så tar Allvis under sin föräldrautbildning (som jag varmt kan rekommendera) upp amning på en av träffarna, utbildningen är kostnadsfri för inskrivna, minns inte vad det kostar annars, kanske hundra-tvåhundra?

Prylar som jag hade/har användning för har varit amningsinlägg, uppsamlingskupor, amningsbh för att lägga inläggen och kuporna i, amningskudde och amningste, man behöver inte köpa Weledas för 80-något utan kan köpa ett norskt ammete för 40-något också som i alla fall finns på vår hälsokost, även fast jag personligen tyckt att Weledas är liiite godare. Mina bröst sympatiläcker fortfarande när utdrivningsreflexen sätter igång, lägger bara lite tryck mot bröstvårtan med handleden i någon minut så slutar det eller har på mig amningsbh. Speciella amningskläder är inte så nödvändiga och ibland (min personliga åsikt) störiga, men vet att vissa som är blyga med sin amning kan tycka det är skönt, men det funkar också att ha ett tight linne under en annan tröja, så drar man ner det och upp tröjan. De kläderna som funkat bäst för mig är skjortor och linnen/tröjor med djup urringning, i början så hade jag inget på mig och för att värma armarna så hade jag koftor som jag knäppte bakom ryggen så inget tyg skulle röra mina bröstvårtor då det gjorde sjukt ont. Vanlig BH kan också funka, men att tänka på är att ha en utan bygel så inga mjölkgångar kläms åt och skapar mjölkstockning och antar att det är lättare att amma om den i så fall inte är vadderad, spekulerar bara.

Vidare vill jag säga att amning är ett samspel och det kan ta lite tid att ”komma in” i det och bli helt bekväm. Varmt fotbad hjälpte mig slappna av i början när jag hade ont och så fick Johan laga otroligt, otroligt mycket mat åt mig. Amningscravings har för mig varit värre än mina cravings under graviditeten, är konstant sugen på choklad och frukt. Så skulle jag tipsa om att alltid, alltid ha vatten hos sig när man börjar amma och något att mumsa på. Var hungrig typ konstant i början och äter fortfarande större portioner än Johan som är 198 och har en rätt ordentlig aptit.

Något annat som hjälpte mig slappna av i början var om Johan satt och masserade mig och att sitta och titta på film på datorn. Jag bodde i soffan den första månaden, den första veckan kunde jag inte röra mig för att jag fortfarande hade problem med fogarna och jag vet att det inte rekommenderas som säker samsovning men jag och John sov ihop i soffan, jag på rygg och han på min mage med mina armar runt sig och jag som vaknade till var tionde minut för att se till att han låg kvar och andades. Blev väldigt lätt att veta när han ville ha tutte då, han rörde på sig, jag vaknade och ammade honom, var ganska skönt att leva så med så täta amningar som det var i början. Så mina tips är samsov, amma fritt så fort ungen öppnar munnen, stäng in dig hemma med barnet och gå omkring topless (besökare får ta det om de absolut måste komma dit, fick i alla fall mina göra), ha inga krav och måsten för dig själv, ät det du är sugen på, ha alltid massa vatten redo, mys hud mot hud med bebisen, ha en bok, film eller något på radion som du gillar till hands och ta emot städhjälp från människor som du är bekväm med att ha runt dig. Plus en förstående partner som har respekt för att du när ett annat liv med din kropp och som ställer upp med matlagning.

baby-cues

Begynnelsen

Jag har startat många bloggar i mitt liv och alla har haft en sak gemensamt, ett kort liv. Vilket kanske inte bådar gott nu, men jag har höga förhoppningar på denna nya start. Mitt problem tidigare har nog varit brist på struktur och en alldeles för diffus inriktning. Så, vem är jag då och vad vill jag med denna blogg?

Jag heter Milla, fyller 23 i oktober, är mamma till en son som föddes den 25e april 2014, gift inför Guds ögon (men icke lagens) med Johan, har en katt som heter Ozzy och jag är vad man skulle kunna kalla för hemmafru.

Jag och Johan träffades hösten 2012 på Tollare Folkhögskola, där vi båda valt kreativt skrivande tillsammans med vår allmänna linje. I november blev vi ett par, i juni 2013 flyttade vi ihop, i augusti blev jag gravid och i april 2014 så föddes vår son, John Evald.

Den här bloggen kommer främst handla om föräldraskap och allt som hör därtill. Eller nära föräldraskap, mitt föräldraskap. Om hur jag gör det, inte som en mall för hur alla borde vara men för att dela med mig om mina erfarenheter och tankar. Förhoppningsvis kan någon som känner sig lika mycket utanför mallen som jag hitta hit och känna värmen av gemenskap.

Så om ni vill läsa om fri amning, anknytning, EC, samsovning, nära föräldraskap, alternativ livsstil och mycket mer så föreslår jag att ni stannar kvar!