Mejl, blogg och besvikelse

Skickat ett mejl till statsministern och läser nu på bloggen Hemmaföräldrar och blir ännu mer upprörd och besviken över vårt samhälle. Men bra blogg, in och läs!
Möjligheter som tas ifrån föräldrar, barn som straffas, kollektivet ska gynnas (men gör i förlängningen inte det), jämställdhet översätts till millimeterrättvisa och jag är glad över att vi ska lämna det här jävla skitlandet.
Hej John, här väx upp i det här samhället med anknytningsskadade barn med skyhöga kortisolnivåer och problem därefter (depression, ångest, beteendestörningar, sexuella övergrepp). Hur ska jag skydda min son mot barnen som just nu ligger och skriker utan att någon tröstar? Mot barnen som inte är mogna att lämnas på dagis, som säger ”inte dagis” till sina föräldrar som helt går emot sin magkänsla och lämnar de där ändå. Jag vill helt ärligt inte att John ska vara runt de barnen senare i livet, jag är livrädd för vilka individer de kommer växa upp till. Vet inte om jag bara ska ge upp på världen, låtsas som att de här problemen inte finns, hitta en skön grupp med barn som har fått trygg anknytning och vettiga föräldrar och bara säga ”lalala”, alla andra verkar ju köra den approachen (minus hänga med vettiga föräldrar). Orkar inte, ska krypa ner bredvid min son nu och krama honom hårt och pussa på honom, eller bara krypa ner, han stör sig när jag ska hålla på och pussa på honom när han sover.

Problem med förskolan slätas över
Tidig start på förskola, bra eller dåligt? Samband mellan förskola och astma och allergi

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s